Sex år.

Nu har jag suttit och tittat igenom tusentals(!) med bilder i mitt iPhoto-bibliotek. Och så har jag plockat ut fyrtiotvå favoriter. Alla i tidsordning.

Den äldsta bild som jag valde var den här på en liten porslinsmops. Jag var bara tio år när jag tog den, och jag minns så väl hur jag hade ordnat en liten fotostudio med en fleecefilt som bakgrund och en massa låtsasblommor som prydnad. Och jag måste säga att jag än idag är riktigt nöjd med resultatet. ^^
Min första riktiga solsemester med destination Karpathos. Salt- och solblekt hår. ❤
När Frasse var ganska så ny! Åh, jag klädde på honom en stickad kofta från Bear Factory som var så stel att han inte kunde gå, men det verkade inte bekymra honom det minsta. Han hasade runt ett tag tills han hittade en solig fläck, och där lade han sig tillrätta på rygg och sov. Knasiga hund.
Andra solsemestern som gick till Zakhynthos. Ön med det strandade skeppet. Inristning av namn var ett måste.

Året efter det Santorini.
Där var stränderna nästan svarta och jättejättevarma. Fötterna är inte Photoshopade, som många tror. Jag täckte bara över dem med sand. Så enkelt. Vilken effekt! Haha.

Sista kvällen bjöd på fantastiska färger.
Julen 2006 fick jag en helt egen digitalkamera. Ungefär världens bästa kamera kändes det som, och det var nästan det. I alla fall om man var i min ålder. Det var ingen snö den julen, fast vi var uppe i Hälsingland där det brukar vara ungefär en meter snö (eller i alla fall en halvmeter).
Sen i januari bar det av mot Thailand i tre veckor.
Det är ett väldigt fint land, med mycket småpynt och vackra stränder. Och billig massage!
Jag ägnade flera timmar åt att bygga ett superfint sandslott som alla tyckte såg ut som en bajskorv. Jättekul. Efter att ha länsat hela stranden på snäckskal.
Vi besökte en ö med apor. De var bättre än vad jag var på att skala litchis. Då kände jag mig lite dum.
Ett och ett halvt år senare köpte jag min fösta iPhone. På releasedagen. En liten ensam tjej bland massa vuxna män som stod och köade före öppningen. Första bilden blev på Frasse.
Två dagar senare for jag till USA med pappa, min farbror, min farbrors fru och mina två kusiner. Första destinationen var New York. Där köade folk fortfarande för iPhone. Jag flashade min och då blev de lite gröna av avund.
Min söta kusin Bianca ville känna på vattnet. Då kom en polis och sa att hon inte fick vara där ifall hon skulle trilla i. Det var tre decimeter djupt och hennes föräldrar stod intill. God bless America.
I New York stannade vi i några dar, sen for vi med tåg, via Chicago, till Seattle. Alltså från kust till kust. Vi besökte Space Needle.
Utsikten var underbar.
Och bäst av allt! det fanns en snurrande restaurang. Ny vy hela tiden. Vi beställde in den dyraste efterrätten, för dollarn var alldeles extremt låg.
Där stannade vi bara en natt tror jag, sen for vi till Los Angeles. Det var trevligt.
Jag och Fredrica badade varje dag. Sen bar det av till New Orleans. Den här bilden är tagen någonstans i Texas tror jag.
I New Orleans var det varmt som i en bastu, så när dessa moln drog in var de varmt välkomnade. Det blev bokstavligen som om himlen öppnade sig.
Sen var del bal i Sällskapets lokaler.
Och så fyllde Bianca år. Det var maskeradtema. Tills två dagar innan. Då blev det prinsesstema. Jag: screw prinsesstema.
Charlie Chaplin är nog min favoritutklädning någonsin.
Sen for jag och mamma till New York.
Besökte Guggenheim.
Och Rockefeller Center. För att bara nämna några saker.
Jag bestämde att min favoritbild från året innan då jag fotograferat Bianca utanför Apple Cube skulle förevigas än en gång, fast med mig som modell.
Likadana klänningar, exakt samma plats.  Åh.
Sista dagen åt jag och mamma på FIKA Swedish Espresso Bar, som vi av en slump snubblade förbi. Goda mackor.
Precis när vi kommit hem från New York åkte vi och hämtade upp Tingeling som vi hade tingat ett par veckor tidigare. Hon var mjuk som en kaninunge och liten som en kyckling. Alla alla alla tyckte att hon var sötast i världen, utom Frasse som verkade få en hjärtattack när han upptäckte att hon var i samma rum som han. Men tio dagar senare hada han vant sig.

Sen för exakt ett år sedan for vi till Hong Kong, mamma och jag. Tre dagar före avresan hade jag sett ett nyhetsinslag om en sandstorm i någon stad, och skrattat ondskefullt åt det hela, eftersom jag inte hade någonting annat för mig. Det var Hong Kong det handlade om. Facepalm.
Vi besökte en fin park.
 Där fanns ett fågelhus. Den här fågeln älskade mig lite. Han undvek i alla fall satsargänget med systemkameror.
Sista dagen åkte vi på utflkyt, för jag ville till en nationalpark och se naturen.
Parken var liksom en jättefin vandringsled. Jag ville hitta ett vattenfall som jag sett på bild, men någon sa att det var fel årstid och att det var uttorkat just då. men jag hittade det ändå. Det var vackert.

I somras var jag i Skåne och pratade med några apor.
Och hade allmänt jättekul på byggnadsställningarna på mitt hus.
Och på taket.
I skolan anordnades matcha-kläder-fel-tävling.
Och i November bar det av mot balen igen.
Fredricas klänning var en dröm.
Och så blev det jul och jag fick min systemkamera.

Och resten är såpass färskt att ni lätt kan hitta det i arkivet.

God natt.

Advertisements

3 thoughts on “Sex år.”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s