Urban Ears

Jag glömde att visa mina nya hörlurar igår. Ett par vita Urban Ears Plattan. Jag fick dem av Telia eftersom jag var först i kön. Tackar!

Advertisements

#teliaiphone5kö

Här är de instagrambilder från köandet som jag inte har lagt upp. Jag hade supersegt internet och lågt batteri under köandet, annars hade jag bloggat på plats. Och som sagt var jag dödstrött när jag kom hem. Jag hade gått upp klockan sju på onsdagen, varit i skolan, sen åkt till mina kusiner på Lidingö för att hämta mitt paraply som jag glömt där, sen åkte jag hem och gjorde i ordning allt innan jag vid halv elva åkte till Kungsgatan, bärandes på en jävla stol. Väl där lyckades jag väl halvsova under två timmar, men det var lite svårt eftersom folk tyckte synd om mig och trodde att jag var hemlös. Ni skulle sett de fulla små Stureplans-bratsens ömkansfulla blickar. Vissa verkade till och med beredda  att låta mig sova hemma på deras soffa. Det ironiska är att de verkade tycka mer synd om mig när jag förklarade varför jag var där. Dock verkade det snarare bero på att de ansåg mig vara korkad.

Hur som helst kom tre glada killar vid fem-tiden. Och då var jag inte ensam längre, utan kunde pipa iväg på toaletten. Smart som jag var hade jag inte druckit sedan lunchen på onsdagen, så jag led inte av något akut toalettproblem. 🙂

Strax efter att butiken öppnade (alltså när jag suttit i tolv timmar) bjöd de mig och mina tre medköande på goda smörgåsar och kaffe.

Några timmar senare, när kön bestod av kanske tio personer började de lasta ur saker inför kvällens event.

Till en början satt vi och köade under taket, men sen fick vi flytta ut på gatan när de började göra i ordning saker och ting. De lade ut en lång, lila matta som vi satte våra stolar på.

Som tur var behövde vi inte använda paraplyerna.
Stämningen blev bättre och bättre framåt kvällen.
De satte upp en massa ballonger och värmelampor.
Det var så himla fint ordnat.

Sen delades kö-mössorna ut, jag fick nummer ett så klart.
Jag gick iväg för att köpa lite mat på McDonald’s, och när jag kom tillbaka hade de delat ut goodiebags.
Vi fick en lurvig lila jacka, touch-vantar, ett äpple (haha), vatten och en kexchoklad.
Telia hade till och med tryck upp en sådan här stor skylt som de satte ut när någon gick ur kön ett tag.
Det hela var en fröjd för ögat. Hahahahaha.
Det delades ut Red Bull, vilket nog var bra, eftersom jag inte hade sovit under natten.
Vi som var först 🙂
En liten avskedsbild när vi kom ner i tunnelbanan.
Väl hemma och dockad.

iPhone 5 // Black Slate

Det är dags att visa min nya bebis, eller iPhone 5 om ni hellre vill kalla den så. När jag kom hem i går natt var jag alldeles för skakis och utmattad (mer om det sen).

I alla fall. Kartongen. Den är något större än 4:ans, dels på grund av att telefonen är högre, dels på grund av de nya hörlurarna (eller som Apple kallar dem – EarPods) kommer i en liten plastask som tar en del plats.

Den största skillnaden för mig var inte den nya, större skärmen utan det faktum att iPhone 5 är en otroligt lätt telefon. Trots att den bara är knappt 20 procent lättare än min iPhone 4 är skillnaden enorm.

När vi ändå pratar om skärmen kan jag faktiskt passa på att säga att min gamla iPhone redan känns liten och iHoptryckt (haha, jag skrev så där av misstag, snacka om iPhone-skadad).

Det svarta aluminiumet på baksidan och kanterna är riktigt snyggt. Det ger en exklusiv känsla. Och nej, jag har inte fått några “scuff-marks” eller repor. Telefonen leverarades helt felfri.
Den nya Lightning-kabeln känns nästan olagligt liten. Det enda irriterande med bytet är att jag just nu bara har en kabel att ladda och synkronisera telefonen med. Förut hade jag liksom fyra-fem kablar från olika årgångar som drällde runt här hemma.
De nya hörlurarna har mötts av både positiva och negativa reaktioner. För mig fungerar de bra, de sitter på plats och stänger ut ljudet omkring. I vilket fall är de betydligt bättre än de gamla, som jag ändå tyckte om jättemycket, trots att i princip alla andra hatade dem.

That’s for now. Nu ska jag på trädgårdsfest här i huset.